Redan 2008 satte EU upp klimatmål om att minska utsläppen och spara energi.Minska utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990.Den totala energiförbrukningen ska minska med 20 procent jämfört med denprognostiserade trenden.20 procent av den totala energiförbrukningen ska komma från förnyelsebara energikällor.Genom att då tillämpa en miljöcertifiering på byggnader är detta ett steg på vägen för att uppnå desatta målen. Med miljöcertifiering menas att byggnaden betygsätts med hänsyn till uppnåddmiljöpåverkan utifrån en tredjepartsgranskning. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ettcertifikat som visar dess miljöprestanda.Det här examensarbetet har som syfte att ta fram ett förslag på miljöcertifieringssystem åtByggbolaget i Värmland med riktlinjer att det skall vara så enkelt och kostnadseffektivt sommöjligt, för att sedan tillämpa detta på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad. Detta med anledning avatt Byggbolaget i Värmland ser ett ökat behov på marknaden utav dessa kunskaper. Decertifieringssystem som ingår i urvalet är, EU GreenBuilding, Leed, Miljöbyggnad och Breeam SE.Utifrån litteraturstudien kunde slutsatsen dras att det certifieringssystem som var lämpligast atttillämpa på Etapp 3 på Bryggudden i Karlstad var Miljöbyggnad.

Titel: Wermland Forever? En underso?kning om hur Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet avspeglas i tv- serien Wermland ForeverSyfte: Syftet med uppsatsen a?r att belysa hur en stads image kan pa?verkas av en enskild marknadsfo?ringsa?tga?rd. I det ha?r fallet sponsring av tv-serien Wermland Forever som efterfo?ljdes av sa?va?l tittarstorm som la?ga tittarsiffror. Karlstads kommun mottog dessutom kritik fo?r sitt samarbete da? ma?nga ansa?g att tv-serien gick emot Karlstads kommuns va?rdegrund.Fra?gesta?llningar: Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet ut? Hur ser Karlstads kommuns varuma?rkesimage ut? Hur uppfattas bilden av Karlstad som visas upp i Wermland Forever? Hur ser fo?rha?llandet ut mellan Karlstads kommuns varuma?rkesidentitet kontra varuma?rkesimage ut i relation till Wermland Forever?Teori: Uppsatsen baseras till stor del pa? Simon Anholts fyra aspekter av ett varuma?rke samt Hart & Stachows ramverk fo?r att ma?ta Karlstads image.

This work is meant to show how memory can work within a smaller society when it comes to folklore and local history. What is remembered, how it is remembered and why it is remembered. Sprung from the older collections of folklore within the selected area - which is Glaskogen in western V?rmland - the purpose is to look at different types of memorizing and how it can work. The purpose is also to analyze some of the folklore from Glaskogen via narrative analyzing methods of Palmenfelt, Labov and Young, and also to understand Glaskogen from a cultural heritage perspective, looking at the valuation process and attitude towards the immaterial heritage.

Ett av va?rldens sto?rsta miljo?problem a?r plastnedskra?pning. Pa? ma?nga platser kan spa?r av ma?nsklig na?rvaro ses i form av skra?p av plast. A?r 2011 tillverkades det 280 miljoner ton plast, det motsvarar ungefa?r 28 000 Eiffeltorn.

Skanska asfalt och betong önskade veta om det är möjligt att tillvarata värmen som följer med rökgaserna vid asfaltstillverkning. Frågeställningen har uppkommit hos ansvariga för produktionen. Kunskapen om rökgasens energiinnehåll har varit begränsad, men insikten och spekulationer om dess energiinnehåll har i många år diskuterats. Då Skanska har som mål att bli det ledande gröna projekt- och byggbolaget ligger det i deras intresse att spara energi, likväl miljö och ekonomi. Fokus i arbetet har varit att bestämma rökgasens energiinnehåll och hur energin är fördelad i rökgasen. På så sätt kunna välja rätt metod för att återvinna rökgasenergin till att förvärma förbränningsluften och spara energi.   Resultatet är ett program för att beräkna rökgasens energiinnehåll och förslag till metod för att spara energi vid asfaltsverket i Forserum. Nyckelord AsfaltstillverkningEnergiåtervinningMiljöRökgasStökiometriVärmeväxlareVattenånga .

The purpose of this essay has been to answer the question of whether or not administrators of economic support perceive that their professional status is ranked lower than that of their coworkers in other fields of the social services. We set out to study whether or not their comparative status differed depending on their use of standardized assessment instruments and if their experience with regards to professional status differed depending on the size of the municipality they worked in. We also wanted to determine in what way (if any) the comparative status manifests itself and what factors influences it.We?ve utilized method triangulation in order to answer the questions posed in our purpose. The quantitative study was conducted using a questionnaire and the qualitative with three interviews.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka vilka stressorer som fo?rekommer hos projektledare i interna fo?ra?ndringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av ka?nslo- och problemfokuserad coping som projektledare anva?nder i interna fo?ra?ndringsprojekt inom vinstdrivande organisationer.Utifra?n den teoretiska bakgrunden om att fo?ra?ndringsprojekt a?r komplexa, kra?ver prioriteringar av resurser och dessutom ofta mo?ter motsta?nd, identifierades fem olika problemomra?den inom interna fo?ra?ndringsprojekt. En kvalitativ metod anva?ndes fo?r att besvara uppsatsens syfte, da?rsemistrukturerade intervjuer med sex respondenter a?gde rum pa? olika vinstdrivande organisationer i Va?rmland.

Ofta rör sig en aktie markant efter att företaget släppt en kvartalsrapport och ofta ser man notiser i dagspressen som denna: ?Byggbolaget Skanska rusade 7,5 procent efter en kvartalsrapport som var bättre än väntat? (Di.se 05-11-04) Kan det vara möjligt att i förväg veta tidpunkten när aktiekursen kommer att röra sig mer än normalt? Kan det även finnas en indikator som visar på storleken hos hoppen i aktiekursen vid denna bestämda tidpunkt? Tidpunkten för när kvartalsrapporter släpps vet man i förväg och kunskap om sådana samband skulle kunna gå att utnyttja till ens fördel. Denna uppsats syftar till att närmare försöka förstå vad som händer med aktien när kvartalsrapporter släpps men även att försöka få klarhet i om det går att förutspå denna rörelse utifrån hur analytikerna värderat aktien innan kvartalsrapporten släpps. Med hjälp av statistisk analys studeras USAs 100 största företag för att få klarhet i om ett samband föreligger mellan analytikers värdering och volatilitet i aktiekursen då kvartalsrapporter släppts. Vi sorterar även in de olika företagen efter bransch och ser hur de rör sig vid kvartalsrapporter samt hur svårvärderade företagen är i de olika branscherna.

Partnering is a new and exciting way of cooperation in the Swedish construction industry. In countries like Denmark and the United Kingdom the concept has been developed during a number of years while the Swedish construction industry has been more reluctant.Partnering is seen by many as the solution to the problems that often occur in design and build contracts. Many others believe that it is a way for the big entrepreneurs to gain unfair advantage. Never the less the concept is fast getting more and more appreciation, especially in the region of Karlstad where many new buildings are built that way.We have focused on the new development of Carlstad Conference Center (CCC) which is currently built with a partnering concept. The main method that have been used in this thesis are interviews with personnel on different positions in the project.

Decennierna efter krigsåren bidrog en mängd faktorer såsom förbättrad ekonomi, stora årskullar och en stark migration från landsbygd till städer till att en stor efterfrågan på bostäder uppstod i Sverige. År 1965 kom ett beslut från regeringen om det så kallade miljonprogrammet, där målet var att bygga en miljon bostäder på tio år. Det snabba uppförandet fick en del negativa konsekvenser som tekniska defekter, monotona utformningar och brister i utemiljön. Det dröjde inte länge innan miljonprogrammet började utstå stark kritik. Idag har många miljonprogramsområden utvecklats till förorter med stora sociala problem.

I examensarbetet ?Landskapsurbanism i en Post-Industriell kontext? diskuteras den relativt nya diskursen kring ?Landscape Urbanism? eller ?landskapsurbanism?. Arbetet fokuserar på platser som har övergivits av industrin, i skenet av den post-industriella utvecklingen. Huvudmålet med studierna av ämnet är att belysa ett antal ?landskapsurbanistiska metoder? och sedan tillämpa dessa på min plats: den gamla Cementafabriken på Övägen i Limhamn, Malmö.Den största inspirationskällan i detta är den amerikanske landskapsarkitekten James Corner´s teorier, och de metoder som utövas av hans landskapsarkitekturbyrå; ?Field Operations? i New York.Eftersom ämnet täcker in väldigt många aspekter och problemställningar rörande samtida urban planering och design, har jag i enlighet med Corner delat in min text under fyra rubriker:- Processes over time- The Staging of surfaces- The Operational or Working method- The ImaginaryDet gamla cementfabriksområdet har förvärvats av byggbolaget NCC, och kommer inom en snar framtid att bebyggas med bostäder.